torsdag 17 januari 2013

¨lilla bomull vadderad jacka¨s overaller

I Kina, kallas tjejer vanligen för sina föräldrarnas lilla bomull vadderad jacka. För man brukar tycka att tjejerna är omtänksammare  och kärleksfullare mot sina föräldrarna än killarna. Vi har redan en perfekt ¨lilla bomull vadderad jacka¨---Fei. Vilken tur att vi  ska har en annan lilla jacka i maj!

Efter jul,  startar en hel del butiker stor rea. Förra veckan köpte vi en overall på ICA för vår blivande dotter. Pris efter rabattvar 80 kr . Originala pris var omkring 400 kr. Vilket pris att vi fick! I dag köpte min man två overall till. Så vår lilla jacka har redan tre overaller.


Recension av Brandvägg

2012,06,12


Titel : Brandvägg

Genre : Deckare

Författare : Henning Mankell född 1948

Huvudperson: Kommisarie Kurt Wallander

Förlag: Ordfront förlag

Utgivningsår:1998

 

Kurt Wallander är en romanfigur skapad av Henning Mankell. Den figuren är en poliskommissarie från Ystad, som ligger i södra Sverige, närmare bestämt i Malmö. i böckerna löser framgångsrikt olika mordfall i hans yrekliv. Han är mycket omtyckt hjälte i hela svenska även europeiska och amerikanska bokvärlden under de senaste åren. De senaste Wallander-böckerna har toppat försäljningslistorna, och de har översatts till olika språk. Flera av Wallander-böckerna har filmats. Bokserien har också kinesisk version.

Brandvägg är den åttonde boken av Henning Mankell om kommissarie Kurt Wallander, utkom år 1998. Romanen försöker avslöja att vårt moderna samhället blir sårbarare med internet genom att beskriva hur Wallander spårar en serie av mord. Det var ett konstigt sammanträffande att min dator kraschade strax innan jag tänkte att börja skriva den recesionen, jag förlorade nästan alla mina dokument i datorn, vilket bekräftade att det moderna datorsamhällets sårbarhet. Å andra sidan, tror Jag att författaren försöker visa att Sverig är inte ett paradis som folk anar. Det finns också en mängd samhällsproblem här: missbruket, arbetslöshet, brutal kraft, social likgiltihet o.s.v.

Kurt Wallander är en frånskild medelålders polisman som bor i Ystad. Handlingen i böckerna utspelar sig också runt Ystad vid 1997, men ibland även utomlands. Allt börjar med att en taxichaufför(Johan Holgersson,60 år) blir brutalt mördad av två unga flickor(Sonja Hökberghotell, 19 år & Eva Persson, 14 år). Flickorna grips men en av dem(Sonja Hökberghotell) lyckas rymma och försvinner spårlöst. Senare däremot återfinns hon ihjälbränd i en transformatorstation utanför Ystad. Då det inträffar ett strömavbrott som mörklägger stora delar av Skåne. Ungefär samtidigt hittas en datakonsult(Tynnes Falk) död vid en bankomat i närheten av sin bostad under natten. Senare blir kroppen bortförd från bårhuset. De olika händelsern verkar som om de är självständiga, men så småningom inser Wallander och hans kollegor att det finns ett samband mellan dem. Med hjälp av en ung hackare vid namn Robert Modin, upptäcker de hemligheten bakom händelserna och hittar förbrytarna(Carter, Fu Cheng, Elvira Lindfeldt o.s.v.) som gömmer i datorsamhället. Förbrytarna tänker ursprungligen att slå ut hela det globala finansiella systemet och börja vid bankomaten i Ystads centrum. Men till slut blir ingen fälld, eftersom alla som är skyldiga redan är döda.

När man hittar meningarna som befinner sig närmare bokens slut¨Det var som om det inte bara var i datorernas värld det existerade brandväggar. Han hade också en inom sig själv. Som han inte alltid visste hur han skulle ta sig igenom ¨och ¨De finns inte heller enbart i datorerna och nätverken. De finns också på polishuset, mellan mig och mina kollegor, utan att jag varit medveten om dem förrän nu.¨kan man fattar värför romanen heter brandvägg. Lyckligtvis, till sist försvinner brandväggen i djupet av wallanders hjärta så småningom, efter att han känner att hans dotter Linda uppskattar honom egentligen. För Linda bestämmer sig att bli polis och har sökt in till Polishögskolan. Innan det, anar Wallander jäst att det finns stor avstånd mellan honom och sin dotter. Han tycker att Linda är inte särskilt förtjust i honom.¨Wallander blundada. Framför sig såg han en brinnande vägg. I tankarna tog han sats. Sedan sprang han rakt igenom väggen. Han svedde bara sitt hår och sin hud. ¨När jag märker det, känner jag äntligen en aning värme.

Wallander-böckerna är annorlunda från de andra vanliga deckarna, som betonar generellt hur kommissarier löser fall. Men Henning Mankell beskriver Wallander som en alldeles vanlig människa, med både bra och dåliga sidor. Han är i början gift med Mona. Men hans arbete tar mycket tid, d.v.s. han är en arbetsnarkoman, därför deras äktenskapet spricker och efteråt kan han inte bygga en ny familj ännu. Han förväntar kärlek. Och efter skilsmässan har han några älskarinnor bland annat Baiba i Riga. Han älskar nästan en kvinna Elvira Lindfeldt i Malmö i denna bok. Men hon visar sig vara spejare, som låtsas att tycka om Wallander. Kommissarier i andra deckare, till exempel Sherlock Holmes, är kloka, starka och modiga. Men Wallander är dock sjuk ofta. Hans blodsock är för lite hög, han har huvudvärk ofta, han är ibland räddhågad. Kort sagt, är han inte den typiska kommissarien vad man anar. Men i alla fall är han duktig, hederlig, stående, noggrann, flitig och bra på att analyser och resonera, vilket leder till hans framgångar. Kanske överensstämmer  sådan kommissarie verkligheten.

På tal om romanens språkkan man känner en tryckande och likgiltig stämning som sprider i hela boken. Denna stämning är lik den långa mörka natten i Sveriges vinter. Henning Mankell omnämner då och då det kalla och blåsiga vädret i Ystads senare i. Romanen är så tyckande och mordfallen är så förfärlig att jag vågar inte läsa på kvällen. Men denna bok var svår att lägga ned när jag väl börjat läsa den. trots allt är det en deckare. Dessutom är intrigerna  gripande och spännande. Men samtidigt tycker jag ändå att boken är för lite tjock. Det har nästan 500 sidor. Jag menar att det är ibland tråkigt någonstans i boken. Man måster ha tillräcklig tålamod att försätta. Det dröjer länge innan jag kopplar varför  författaren beskriver mycket en killers(Stefan Fredmans) begravning i början. I viss mån, boken är inte bara en deckare, untan också en fakta om samhället. jag kan inte begripa några intriger ännu efter jag har läst klart. Jag tycker att det är lite orimligt någonstan. Till exempel:  poliserna har redan fäst stor vikt vid fallet, men å andra sidan undersöker de för långsamt, nog inte heller grundligt. Förbrytare kan lätt gå in och ut var som helst, men de förstör inte Falks dator som är jätter viktig för dem. Varför  Falks kroppe är stulen och återfinns vid bankomaten igen? Hur offren drabbas i detalj?

Böckerna har belönats med flera priser. ”Mördare utan ansikte” fick Svenska Deckarakademins pris för bästa svenska deckare 1991, ” Villospår” fick samma pris 1995. 1991 gick också Skandinaviska Kriminalsällskapets Glasnyckel till Henning Mankell för mördare utan ansikte. I alla fall skulle jag vilja rekommedera det till andra som studerar också svenska. För romanen är tydlig, språket är också modernt och strikt. Man kan känner till många vanliga och viktilga ord.

Försäkringar I Sverige 2011



Innan jag kom till Sverige förra året, hade jag arbetat i ett försakringsföretag i drygt 9 år i Kina, som hette Folks försäkringsföretag i Kina(förkortning på engelska:PICC ). PICC är det äldsta och största försäkringsföretaget i Kina. Där jobbade jag som ekonom på vårt huvudkontor i Beijing. Jag känte alltså till försäkringar i Kina i viss mån och vill uppfatta en aning om försäkringen den här. När jag förberedde fackartikeln, tänkte jag naturligtvis på att läsa en artikel om det. Snart fann jag en broschr om försäkringar i Sverige 2011 på nätet(källa: www.svenskförsakring.se) .

Den här broschyren presenterar en översikt av försäkringsbranschen och visar på branschens betydelse för samhällsekonomin. Broschyren delas upp 4 delar. De är respektive: försäkringsbranschen, försäkringar i Sverige, försäkringsföretagen och försäkringsföretagens investeringar. Ursprungligen tänkte jag jämföra försäkringar i Sverige med Kinas. Men på grund av annorlunda försäkringssystem och statistiska standarder, är det svårt att jämföra. Jag kan bara jämföra några tal i vissa fall.

Det första kapitlet Försäkringsbranschen handlar om hur viktig försäkringsbranschen är för samhällsekonomin. Svenska försäkringsföretag genererade premieinkomster på över ca 270 miljarder kronor 2011, sysselsatte drygt 20 000 människor och investerade 2 943 miljarder kronor i den globala ekonomin. De första två motsvarande talen är respektive 1433 miljarder rmb och cirka 3 miljoner människor i Kina. Försäkringsbranschens bidrag till bruttonationalprodukten (BNP) uppgår till cirka 1 procent i Sverige. Det motsvarande talet är 3 procent i Kina. Det är konstigt för att 1% är jättelåg. För det genomsnittligt talet i världen är 7 procent. I allmänhet, överträffar det talet i utvecklade länder genomsnittet, även till 10 procent. Kanske den här 1% innerbär inte vad premieinkomsters del i BNP. Jag ska forskar detta efteråt.

Det andra kapitlet Försäkringar i Sverige visar hur några huvud försäkringar har förändrat under den senaste 10 åren genom några diagram.

I Sverige har 95 procent av alla hushåll en hemförsäkring. Men i Kina är det motsvarande talet jättelåg. Alltså betyder det att det finns en stor och lysande försäkringsmarknad i Kina i framtiden.

Sedan 2000 har hemförsäkringar ökat. Motor och trafikförsäkrinar också. Antalet privata sjukvårdsförsäkringar har ökat de senaste åren.

År 2010 hade ungefär 380 000 presoner en privat sjukvårdsförsäkring. I Kina kom affärssjukvårdsförsäkringar ut de senaste åren. Sjukvården är ett stort och krångligt problem i Kina. Men jag känner mig det är inte lätt heller att gå till läkaren i Sverige, fast det finns ett perfekt offentligt välfärdssystem den här. Man måste vänta en lång tid innan man gå till läkaren, om man inte har allvarlig sjukdom. Det lider brist på läkare i Sverige. Samtidigt lider läkarna brist på noga erfarenheter.

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: allmän pension, tjänstepension och privat pension. Kina har liknande systemet men det räcker inte. Det finns någonting för att vi kan lära oss från Sveiges pensionssystem.

Den vanligaste sparformen för svenska hushåll är försäkring. Försäkringens andel uppgick till nästan 47 procent av hushållens samlade sparande 2011. Inte undra på att svensk ekonomi är stark trots krisen i Europa. I kina brukar hushållen spara pengar på banken. Men folkens försäkring medvetenhet har höjts de senaste åren.

Det tredje kapitlet Försäkringsförtagen presenterar försäkringsföretagens prudukter i Sverige.

Försäkringsbranschen kan delas upp i skadeförsäkring och livförsäkring. Skadeförsäkring omfattar egendomsförsäkring, ansvarsförsäkring, rättsskyddsförsäkring, överfallskydd, och reseskydd. Livförsäkring täcker liv och hälsa. Men livförsäkringsföretagens sjuk- och olycksfallsförsäkring klassificeras som skadeförsäkring. De koncept finns också samma i Kina.

Det finns omkring 440 registrerade försäkringsföretag i Sverige. Det motsvarande talet i Kina är 146. De flesta av dessa är små lokala skadebolag. Marknaden är koncentrerad till några större bolag och bolagsgrupper. Det finns samma situation i Kina. Till exempel, PICC hade omkring 37% av motoförsäkrings marknad i Kina 2011 , men hon hade drygt 77% 2000.

Premieinkomsten för skadeförsäkringsföretagen uppgick till 66 miljarder kronor 2011. De fem största försäkringsföretagen är Länsförsäkringar, If Skadeförsäkring, Trygg Hansa, Folksam och Moderna Försäkringar.

Premieinkomsten för livförsäkringsföretagen uppgick till 207 miljarder kronor 2011. De fem största livförsäkringsföretagen är Skandia Liv, Alecta, SEB Trygg Liv, Folksam och AMF Pension.
Det fjärde kapitlet Försäkringsföretagens investeringar visar att I slutet av 2011 uppgick försäkringsföretagens placeringstillgångar till 2 943 miljarder kronor. Det motsvarar omkring 90 procent av Sveriges BNP. Kapitalet är i huvudsak placerat i aktier, värdepappersfonder och räntebärande värdepapper, men även i fastigheter och infrastruktur. Men det finns en stäng gräns på försäkringsföretagens placeringstillgångar i Kina, trots att försäkringsföretagen förvaltar ett enormt kapital, över 6 000 miljarder rmb. Kapitalavkastning var alltså inte så bra, bara 3.6% genomsnittligt 2011.

En film om ungdom《那些年》

2012-02-22

Jag såg en film som var mycket känd i alla kinesisktalande länder förra året, även slog filmen kassarekord i Hongkong.

Filmens namn är Denna flicka som vi alla har förföljt under ungdomstid. Namnet visar att filmen handlar om en berättelse av kärlek och ungdom. Trots att filmen är regisserad av en 32-årig man som är en taiwannesk och handlar om några killar och tjejer, tycker flera i medelåldern om den också, inklusive mig. Jag tror att filmen kanshe uppväckt de flesta för att komma ihåg egna ungdom.

Filmen är skrev av regissören enligt sin erfarenhet. Filmen handlar om några killar i gymnasium älskade en vacker, snäll och utmärkt flicka i sin klass. En av killarna som var snygg men dålig i skolan arrangeras framför henne på grund av hans mischief i klassrummet. Vid ett tillfälle fick killen kritik och straff från sin lärare i engelska i stället flickan. Flickan var imponerad av honom och bestämde sig för att hjälpa killens utbildningsprogram. Under processen då flickan hjälpte killen, förstås ibland hjälpte killen flickan, älskade flickan gradvis killen. Äntligen blev de förälskade i varandra efter de gick på egna universitet. Men genom kontakt under lång tid kände flickan att killen inte passade henne perfekt, så de bröt upp trots att de älskade fortfarande varandra. Kärleksfilmen får ett sorgligt slut-då flickan firade bröllop men brudgum var inte killen. Det sägs att flera i publiken grät när de såg till slutet. Kanshe en del av dem kom ihåg sina kärlekssagor.

Både huvudeskådespelerska och huvudskådespelare har bedårande och gullig utseende, dessutom spelade båda underbart. Det är inte underligt att filmen kan slå kassarekord. Egligt mig, det är en riktigt nostaligisk film som är den bästa filmen jag har tittat på nyligen.

Mina kommentarer till Sommarnattens Leende

2012-03-19

 I onsdags tittade jag på en film jag lånade på biblioteket. Det är en gammal klassisk film regisserad av Ingmar Bergman som heter Sommarnattens Leende.
    Filmen handlar om tre pars kärlek. Till slut på en sommarnatt, fick de gifte de sig. De var advokaten och hans gamla älskarinna som var en kände skådespelarska där, advokatens son och advokatens unga hustru, skådespelarskans nya älskare som var greve och hans hustru.

     För mig, är filmen för gammal. Dess historia är lite tråkig men bilderna och musiken är fina, trots att den är i svartvitt. Skådespelarna i filmen spelade underbart men med lite teaterkänsla.

    I alla fall, vann filmen två pris, bl.a. Bästa poetiska humor 1956 i Cannes Filmfestival och Bästa Europeiska Film 1957 Bodil Awards.

En Smakbit av Kina-------1.Gåvan från Naturen


Nuförtiden sänds ett nytt matprogram(en ny matserie?) i TV i Kina. Matprogrammet heter En Smakbit av Kina舌尖上的中国, som främst handlar om Kinas matkultur. Detta program är så populärt och unikt att många kineser berättar varmt om det, (att?)folket rekommenderar det med varandra. Det är helt annorlunda från de andra förra matprogram som vanligen lär man hur lagar mat. Men detta program fokuserar mer på traditionell matkultur medan det berättar om diverse kinesiska mat. När man tittar på programmet, kan man inte bara känna till mat själva utan blir(bli?) tagen. En mängd människor som har kollat det, särskilt de som bor redan långt borta från sina hemstäder, påstår uppriktigt att de var så rörda att snyftar. Jag kan fatta dem. För programmet gojde dem att minnas deras tidigare liv och släktingar. I viss mån, har mat redan medfört(convey) våra mycket känslor.

Matserien görs i 7 avsnitt(episoder?). Jag och min dotter har sett de tidigare två avsnitt. Vi båda gillar ytterst dem. Jag vill gärna berätta om det första avsnittet här. Hoppas att dess engelsk version dyker upp så fort som möjligt.

Det första avsnittet handlar om matvaror och heter Gåvan från Naturen. Det refleckterar verkligen sambandet mellan människor och naturen genom att visar hur folk anskaffar matvaror från naturen. Det uttrycker att man måste uppskatta naturen.

Kina har många olika matvaror på grund av sin klimat och geografi. Så vi kineserna får avnjuta dessa gåvan från naturen. Den första matvaran är matsutake(松茸?) som växer i sydvästra Kina, Yunnan och Xizang province, som ligger på mycket höjd över havet, dessutom är miljön här oförorenad, vilket är viktigt och nödvändigt för matsutake. Det sägs att matsutake kan förebygga cancer, dess pris naturligtvis höjs mycket under senare år. Folket på landet strävar alltså efter att plocka matsutake. Varje gång efter de hittar och plockar matsutake, behandlar de försiktigt plats där matsutake växer. För folket vet väl att ju mer man uppskatta naturen desto generösare blir naturen. Förrestan, dess pris är ca. 80 kronor per kilo i ursprungsort men efter ungefär 6 timmar blir det 700 kronor i Tokyo.

Den andra matvaran är bambuskott som är också Yifeis favorit. Zhejiang province, som är min mans hemstad(hemprovince?), är en av huvud regioner där växer bambuskott. Enligt säsong, finns det vintern bambuskott och våren bambuskott. Sjävklart det finns också många olika slags som inte presenteras i programmet. Bambuskot passar väl till fläsk, särskilt till skinka. Den personen, som dycker upp i den delen av avsnittet, har en rik erfarenhet. Han kan även(väl?even?) hitta exakt bambuskott under jorden bara genom att betrakta bambu omkring. Liuzhou staden i Guangxi province är känd för sina en anan slags bambuskott som är ofta beredas sur bambuskott.

På tal om skinka, är det Yifeis farfars favorit. Zhejiang province har en slags skinka som är mycket känd från den gamla tiden, det är Jianhua skinka . Men här angav skinkan är tillverkad i Yunnan province igen, som heter Nuodeng skinka. Nuodeng skinkan har unik smak på grund av Nuodengs unikt läge och omgivningar.dessutom används skinan en slags av salt som är också tillverkad i lokal. I kina äts skinka inte bara som maträtter, utan ackså som olika typer av mellanmål.

Den fjärde matvaran är lotusrot. Det verkar som om att lotusrot växer bara i kina, eller äts bara av kineserna. Lotusrot är en läcker rätter men det är jabbig att gräva upp. Om man gräver ofta upp lotusrot i dammar, är han/ hon lätt att ådrar sig reumatoid och lumbar muskelbelastning.

Den femte matvaran är en slags fisk. Kineserna gillar att äta huvuden av fiskar. Den angivna fisken i programmet lever i nordöstra Kina. Det är dags för att fiska när sjön fryser i vintern. Det är jätte frostig ute i Jilin province som ligger i nordöstra Kina, där sänker temperaturen ner till minus 30 gråder på vinternar. Huruvida fiskare kan lyckas att fiska eller inte, vilket beror på den ledaren av fiskare. Framgången för fiskare eller jordbrukare betyder inte bara ett gott resultat, utan också sina inkomster. Om du tittar på programmet noggrant, kan du märka att deras fisknät har stora hål för att inte fånga liten fisk.

Den sjätte berättelsen handlar respektive om hur folk fiska i grundhavet och djuphavet. Det finns ändå ett sätt att fiska från grundhavet genom att använda styltor i Guangxi province.

Det första avsnittet skulle vilja berätta för tittare att man måste uppskatta naturen om man vill ta ständigt från naturen. Däremot jag har sett från det att våra kinas bönder är så fattiga och patetiska.

Recension av Den bästa av mödrar


Den 23 april, 2012


I dag på eftermiddagen tittade vi på en finsk/svensk film i klassrummet. Eftersom jag bara har sett en del av filmen, kunde jag noggrant inte förstå den innan jag hittade flera recensioner av denna film på internat. Filmen handlar om en finsk pojken Eero, som skickas från Finland till Sverige som krigsbarn under andra världskriget. Filmen beskriver främst de känslor mellan Eero och sina mödrar, hans riktiga mor och fostermor, under den särskilta tiden, samtidigt avslöjar hur kriget förstör rörelser i familjer och hur kriget har sårat människor.

 
Eeros far var död i kriget, alltså bestämmer hans riktiga mor sig att skicka honom till en svensk fosterfamilj för att skydda honom, för det finns inget krig i Sverige. Det måste vara ett smärtsamt och tufft beslut för henne. I början saknar Eero alltid sin mor och vägrar anpassa sig till sin nya familj, på samma gång har hans nya mor Signa också svårt att ta till sig pojken, för hon är alltid ledsom och känner sig skyldig till sin döda dotter. Men gradvis accepterar Signa och älskar Eero. Hon berättar till Eero om sin döda dotter och följer honom till dotterns grav. Signa och hennes man, Eeros fosterpappa, till och med en ny cykel för honom. De tänker lämna honom och leva tillsammans hela livet. Eero börjar hata sin riktiga mor efter att han har sett ett brev från henne och vetat att hon ska vilja flytta till Tyskland tillsammans med sin nya pojkvän, efteråt väljer han att glömma henne och älskar gradvis Signa. Om filmen slutade på den här, skulle den inte vara för mycket sorglig.

 
När Eero trivs med sina nya fosterföräldrar, hans riktiga mor ångrar och ber Signa återlämna Eero. Trots att Signa vill inte, skicka hon hjärtskärande Eero till Finland. Eero  drabbars av en sorgsen skilsmässa igen. Men efter denna skilsmässa kan han inte träffa Signa igen tills hon är död och han är 60 år gammal. Fastän Eero kommer tillbaka sin finska mor, vill han inte förlåta henne och saknar Signa.  

 
Det är en sorglig film som återspeglar inte bara krigets gymhet utan kärlek bland annat människor, publiken kommer att bli tagen, tycke jag. Tyvärr missade jag den tidigare del av filmen i fredags, så att jag kunde inte begripa hela handlingen, även trodde att det var lite tråkig. Ibland var jag förvirrad av dess snabba bildförändringar då och då. Filmen använder omväxlande svartvita och färgade bilder, vilket förstärker dess sorg. Filmen är inspelad i Skåne och Finland, där det finns breda och gröna gräsmarker överallt. Vad vackert! Det verkar som om det finns inget krig alls. Trots att det ser ut enkla bilder och dialoger, skådespelare spelar sina egna roller underbart, särskilt skådespelare som spelar Eero och Signa. Det är inte konstigt att Filmen har vunnit många priser, bland annat Bästa regi(Klaus Härö) och Best Actress( Maria Lundqvist) på Cairo International Film Festival år 2005, Bästa kvinnliga huvudroll( Maria Lundqvist) på Guldbaggegalan år 2006,etc.

 
Jag vet från internat att filmen är baserad på en en bästsäljande roman med samma namn av Heikki Hietamies och regisserad av finske regissören Klaus Härö. Det sägs att under andra världskriget kom ungefär 70 000 finska krigsbarn till Sverige, vilket visste jag inte. Jag trodde förut att Finland inte var involverade i andra världskriget. Det är just nuförtiden som jag läser en roman som heter En ö i havet och handlar också om krigsbarn Under samma period. 
 

Överhuvudtaget är denna film värd att titta på, framför allt om(om framför altt?) du vill vet vad som händer i Nordic under andra världskriget. Jag ska också tittar på den igen för att se hela filmen.

Recension av En ö I havet


En ö i havet är en ungdomsroman som är skriven av Annika Thor 1996. Boken är den första av fyra i bokserien om de två österrikiska systrar Steffi och Nelli som kommer till Sverige under andra världskriget. De fyra böckerna om systrarna har blivit en stor framgång, för författaren beskriver framgångsrikt krigsbarns liv, särskilt deras tankar, i Sverige under den tiden. Men de flesta tycker om den här boken mest. Så, jag ska dela mina tankar och åsikter med alla.

 

Först, ska jag berätta om vad boken handlar om.

Under andra världskriget, när Österrike blir ockuperat av tyskarna, försöker många föräldrarna göra allt för att skicka deras barn till Sevrige. Huvudpersonerna i boken, Steffi och Nelli, är två av dem. Systrarna kommer från en rik judisk familj. Deras far är läkare, mor är sångare. De har vackra kläder, mysig och stor lägenheten, även hembiträde i Wien före kriget.

1939, när den äldsta systern Steffi är 12 år, lilla syster Nelli är 8 år, skickas de till Sverge, på en liten ö i Göteborgs skärgård. Ursprungligen föreställer de sig att ön är en semesterort med palmer längs strandpromenaden, sandstränder med solstolar och glassförsäljare, ett piano och en hund......Men det är tvärtom. Det finns bara båtar och liten badplats. Steffi tycker att det är karg och tråkigt och det ser världens ände ut.

Steffi och Nelli bor hos sina respektive familjer på ön. Men lyckligt är de två familjerna inte så långt borta från varandra. Steffis fostermor heter Märta som är en sträng och tystlåten men verkligen snäll kvinna. Hannes fosterfar heter Evert som är tålmodigare och mer omtänksam. Han lyssnar hellre på och pratar hellre med henne, men han måste mycket ofta fiska hemifrån. Steffi är en känslig och envis flicka. Hon har aldrig trott att tant Märta inte älskar henne innan hon äntligen vet Märtas hemlighet. Det är Märtas dotters (Anna-Lisa) död som påvekar hennes egenskaper. Men steffi förändrar så småningom henne. Till sist kallar tant Märta Steffimin tös. Nelli har det mycket bättre, för Nellis fostermamma tant Alma har redan tre barn, så Nelli blev som ett av dem. Förstås, Nellis egenskaper är annorlunda från Steffis. Nelli anpassar sig bra efter hur de svenskar lever så att hon har många kompisar och är omtyckt.

På grund av Steffis judisk bakgrund, dessutom kan hon inte svenska, Steffi blir retad i skolan. För det mesta blir hon mobbad av en stack flickan som heter Sylvias. Sylvia är elak, tycker jag. Hon härmar Steffis uttal. Hon förhindrar de andra klasskamrater att kontakta med Steffi. Hon hånar Steffis kläder och hår. Hon slår Steffi tillsammans med sina vänner. Hon tänder på Steffis långa bruna hår. Hon tömmer Steffis cyckeldäcken på luft.......Kort sagt, Sylvia gör allt för att mobba Steffi. Men Steffi ger inte upp och hon vill bli inte vara retad. Tack och lov så har Steffi i alla fall sina vänner, Vera och Britta. Det finns även en kille i Steffis klass, som heter Svante, som är förtjust i henne. Varje gång när jag läser att Sylvia och hennes gäng mobbar Steffi, tänker jag på min dotter. Jag brukar föreställa mig vad min dotter ska göra om hon blir också retad i skolan. Jag hatar Sylvia och tycker synd om Steffi. Jag kan just inte fatta varför Sylivia är så elak.

I den sista del av boken, allting förbättrar. Steffi lär sig att tala svenska, fiska, cykla, ro en båt; hon får en bok som belöning på grund av sitt utmärkt betyg i skolan. Det är en höjdpunkt och vändpunkt i romanen när tant Märta, Steffi och Vera går till handlarens sommargäster, när tant Märta kallar Steffi¨min tös¨, samt säger: Ingen,ingen ska komma och säga sådant till min tös. och när hon betalar tio kronor för trasiga byxor och säger: Det är jämnt. Jag tycker om denna episod mest. Jag är nöjd med den och jag väntar förväntar detta tillfälle så länge.

 

På tal om romanens byggande och språk. För många unga svenskar, är romanen lätt och tydlig, är språket också modernt och speglar vardagligt sätt att tänka och tala. det är trots allt en undombok. Men för vi som börjar svenska, åtminstone för mig själv, det är inte så lätt för det finns många nya ord i boken. Jag kan inte fatta alls i början, men däremot är det lättare när jag blickar igen. Författaren beskriver mycket heminredning i vangliga familjer på ön under tiden. Trots att jag inte kan minna de nya ord om inredning, vet och skriver jag dem.

Varje kapitel är ett självständigt verk. och varje kapitel har sin egen särskilda byggnad, sin komposition (med sin inledning, sin klimax och sin upplösning). Men jag tror att det är smått tråkig och platt i den tidigare delen av boken. Kanske jag är redan en vuxen. Romanen beskriver mycket skillnaden i systrarnas reaktion och anpassning till sitt nya liv, framför allt huvudpersonen Steffi. Relationen mellan Steffi och tant Märta utvecklas gradvis, vilket lockar mig också. Romanen handlar inte direkt om kriget, men speglar kraftigt och verkligen kriget. Jag tror att kanske det är anledningen till att romanen belönades med Deutscher Jugendliteraturpreis 1999 och har fått stort beröm.  

 
Jag anser att romanen är genren som min dotter gillar. Så jag ska rekommender de fyra böcker för henne när hon blir äldre.

Oundviklig närsynthet?

Förra veckan berättade Yifei att hon nyligen insåg att hon inte kunde se bokstäverna som fröken skrev på tavlan. Hon misstänkte att hon hade var närsynt. Och hon var jätterädd för det. Jag anade det också. Hon nämnde faktiskt detta redan förra terminen. Men då struntade jag i det. Jag och min man tänkte att det kanske var eftersom hon satt längst bak i klassrummet och bokstäverna var för små. Vi hade dock troligen fel. Hon blev förmodligen redan närsynt. Jag lät henne läsa bokstäver framför henne på avstånd. Hon kunde inte läsa bokstäverna medan jag kunde lätt, trots att jag också är närsynt.

Vi har brytt oss om Feis syn. Vi hoppas att hon skulle ha bra syn, för jag och min man är närsynta. Vi vill inte att hon ska bli ett närsynt barn som de flesta eleverna på skolan i Kina. Sedan vi flyttade till Sverige, hade jag tyckt att närsynthet skulle omöjligt bli hennes problem. Barnen i Sverige har trots allt inte mycket läxor. De har mycket tid att leka utomhus. Dessvärre påverkar gener kraftigt människor. Det sägs att barn förmodligen blir närsynta om sina föräldrar redan är närsynta. Det tycks sannt. 

Jag själv ville visserligen inte acceptera det faktumet, men jag som mamma måste trösta och uppmuntra min dotter. Dessutom var hon redan rädd för detta. Jag berättade för henne att vi måste acceptera faktum och försöka lösa problemet när vi upptäckte det. Och mitt i natten skrev jag omedelbart ett mejl till Feis fröken i svenska för att be henne om stöd. Fröken har alltid varit snäll mot Fei och även oss. Följande dag bytte Fei plats till den första raden. Och fröken lovade att hon skulle hjälpa Fei att göra en enkel synkontroll hos skolsyster. Efteråt ville vi att Fei skulle läsa lite mindre en tid. Hoppas att Fei ska orka för hennes skull.


provade scouterna

Anna är Feis bästa vän. Vi hörde från henne att hon var med på en rolig kurs som hette scouterna. Anna tycker om kursen och hennes mamma rekommenderar den också. Enligt Annas mamma kunde barnen lära sig många saker på kursen, bland andra knopar,  första hjälpen, att packa och så vidare. Jag tänkte att de förmågorna var ju dom de som Fei behövde, dessutom kunde hon vara med sin bästis om hon också skulle vara med på kursen.

I tisdags följde vi Fei till Solna Scoutkår som låg på Parkvägan, inte så långt borta. Vädret var dåligt. Det snöade hela dagen. Men vi körde ändå till lokalen.

En snäll scoutledare välkomnade oss. Scouterna kom in undan för undan.  De var jämngamla med Fei. Kåren har avdelningar för olika åldersgrupper. Avdelningen som vi skulle vara med var spårarscouterat. Spårarsoutera passar barn i åldern 7-9 år, alltså passar det för Fei.

Kanske var den första lektion lite tråkig på grund av Feis förkylning. Fei berättade för oss att hon inte tyckte om spårarscouterna. Vi ville inte heller tvinga henne att gå viken kurs som helst. Det var bra för vi slapp åtminstone följa och hämta henne efteråt.

söndag 13 januari 2013

Affärsmöjligheter i Kina

I artikeln ”På jakt efter köpglada kineser” som publicerades i Veckans Affärer nummer 46/2011 intervjuar Emanuel Sidea Karine Hirn, som är East Capitals medgrundare. I intervjun berättar Karine Hirn att hon har mycket förtroende för Kinas ekonomi, ¨trots omvärldens oro över Kinas ekonomi¨[1].

East Capital är ett svenskt fondbolag, som grundads av Karine Hirn och de andra två delägarna i Ryssland hösten 1997, strax innan Rysslands ekonomiska kollaps 1998. Men bolaget hade fått en rejäl framgång, på grund av sin typ av bolag. Tills 2011 hade East Capital en fondförmögenhet på 32 miljarder kronor med 180 anställda och 450 000 kunder. Karine Hirn och hennes delägare var äventyrliga. När några svenska bolag flyttade från Kina på grund av Kinas osäkerhet, valde de att satsa i Kina år 2010. På bolagets årliga kundkonferens, förklarade Karine Hirn varför hon trodde på den kinesiska konsumenten i olika avseenden. Slutligen drog hon slutsatsen att potentialen i Kina var enorm.

För att driva smidigare sitt bolag, flyttade Karine Hirn hela sin familj till Shanghai 2010. Hon började lära sig kinesiska och försöka förstå även utnyttja kinesiska kulturer. I takt med att hon förstår mer och mer Kinas marknad och kultur, får hon mer förtroende för Kinas ekonomi och bolagets framtid. När de andra folken ser på stigande arbetskraftskostnad och lönekostnader i Kina som tecken på att den kinesiska ekonomin bromsar in, hittar Karine Hirn positiva faktorer i många mörka siffror. Hon hävdar sina åsikter genom det faktom att ¨försäljningssiffronrna inom detaljhandeln är fortsatt höga, hotellkedjor går bra, och efterfrågan på fastighetsmarknaden är fortfarande hög¨[2]. Man kan märka att Karine Hirns förtroende inte är ogrundat. ¨East Capitals Kinafond har varit den bästa av alla Kinafonder under de senaste tre åren. ¨[3]

Jag beundrar Karine Hirns mod och bedömning, inte bara när hon startade East Capital i Ryssland 1997, utan även när hon byggde upp bolaget i Kina 2010. Hon har tagit mycket risk vid båda tillfällena. Men framgång är ingen slump. Jag anser att hennes framgång kan tillskrivas hennes grundliga och omsorgsfulla bedömning av situationen. Ett lands ekonomi är komplex och föränderlig, för att inte tala om Ryssland eller Kina. Trots att det finns många negativa rapporter om Kina, är en hel del ekonomer optimistiska för Kinas ekonomi. Klas Eklund skriver i sin bok ¨Kina den nygamla supermakten¨ att ¨Kina har lagt sig i omkörningsfilen. Ännu är man dock inte förbi¨[4]. Självklart har Karine Hirn samma åsikt som han. Jag själv håller också med om att Kina fortfarande har en stor potential inom många områden, trots sina politiska problem.

Förutom finansiella företag som East Capital har många företag inom detaljhandeln ett stort intresse för Kinas enorma konsumentmarknad, såsom Ikea och H&M. ¨Under de senaste åren har dock Kina blivit en av H&M:s prioriterade marknader, det finns i dag 109 butiker i landet. ¨[5] Sådana företag bland annat East Capital har satt stort värde på den kinesiska växande medelklassen. De flesta företag som har förtroende för Kina tycker att kinesernas inkomster och konsumtion fortsätter att stiga. Jag tror att detta är den huvudsakliga anledningen till att de satsar i Kina. Jag instämmer att Kinas medelklass är på uppgång och de har spelat en allt viktigare roll på konsumentmarknaden, men jag anser att begreppet "medelklass" i Kina är annorlunda med det i de utvecklade länderna. Eftersom Kinas nya medelklass inte är tillräckligt stabil och folket står inför fler problem i livet. Många har bara sett att det finns en ansenlig mängd människor vars årliga inkomst är ganska hög t.ex. uppemot 20 kronor. Men de har egentligen inte vetat hur mycket hushållens disponibla inkomst s.k. medelklassen verkligen har. Om man tog hänsyn till medelklassens ekonomiska börda, bland andra de ansenliga bostadslånerana, vårdkostnaderna, utbildningskostnaderna, pensionskostnaderna o.s.v., skulle man inte överdriva siffror av medelklassen i Kina. . Det finns även flera fattiga människor och vanliga lönearbetare i Kina. Jag menar att den riktiga potentialen i Kina är den hela marknaden, utan bara medelklassen. ¨De senaste åren har importen i Kina växt snabbare än exporten, delvis på grund av stigande råvarupriser.¨[6]

Jag märker också att Karine Hirn uppskattar kulturer i olika länder. Inte undra på att hon kan fick framgångar. I viss mån spelar kulturen viktig roll inom affären. artikeln ¨ Kulturen nyckel till framgång i Kina ¨[7] citerar Thomas Lagerqvists ord som tycker att nyckeln till framgång i Kina är kulturförståelse. Jag håller med honom. Enligt min erfarenhet, är lagen viktig i Kina, men känslan mellan personer spelar ibland viktigare roll på grund av Kinas egen kultur. Till exempel, är personliga relationer, ödmjukhet och affärsmiddagar jätteviktiga när man kontaktar kunder, affärspartner eller myndigheter. Om man inte förstår kulturen, har man svårt att hantera olika slags krångliga procedurer, för att inte tala om framgången.

Sveriges regering har alltid lagt vikt vid Kina, både landet självt och Kinas marknad. ¨Sverige var det första landet att erkänna folkrepubliken Kina år 1949.¨[8] ¨Hela regeringen försöker delta i företagsdelegationer så ofta som det är möjligt¨[9] Såvitt jag vet, brukar inte bara den svenska ambassadören själv i Kina utan också regeringstjänstemän i många städer medveka affärsverksamheter av företag mellan Sverige och Kina. Med hjälp av regeringen, kan företagen säkert få mer affärsmöjligheter i Kina.

 

Källförteckningar:

1.      Sidea, Emanuel, ¨På jakt efter köpglada kineser¨ , Veckans Affärer, 2012:46, s50-57
2.      Blomen, Anna, ¨Så hårdsäljs svenskt mode i Kina¨, Veckans Affärer, 2012:45, s26-30
3.      Lennartsson, Rakel, ¨Kulturen nyckel till framgång i Kina¨, Balans, 2011:11, s18.20
4.      Eklund, Klas(2011) Kina den nygamla supermakten, SNS

 



[1] Sidea, Emanuel, På jakt efter köpglada kineser , Veckans Affärer, 2012:46, s50
[2] Sidea, Emanuel, På jakt efter köpglada kineser , Veckans Affärer, 2012:46, s56
[3] Sidea, Emanuel, ¨På jakt efter köpglada kineser¨ , Veckans Affärer, 2012:46, s57
[4] Eklund, Klas(2011) Kina den nygamla supermakten, SNS,s247
[5] Blomen, Anna, ¨Så hårdsäljs svenskt mode i Kina¨, Veckans Affärer, 2012:45, s29
[6] Eklund, Klas(2011) Kina den nygamla supermakten, SNS,s89
[7] Balans nummer 11/2011, s. 18-20
[8] Sidea, Emanuel, ¨På jakt efter köpglada kineser¨ , Veckans Affärer, 2012:46, s52
[9] Blomen, Anna, ¨Så hårdsäljs svenskt mode i Kina¨, Veckans Affärer, 2012:45, s28

tisdag 8 januari 2013

Hellre skild än olyckligt gift


Varför väljer man giftermålet? Olika människor har olika svar. Men jag anser att de flesta gifter sig av kärlek. Paren tror och hoppas i början att de ska älska varandra för evig tid. De bildar familjer och skaffar barn för att dela sin lycka med varandra. Men tyvärr har allt fler par skilt sig under de senaste åren. Årligen skiljer sig ca 50 000 par varav 20 000 gifta och 30 000 sambor. Jämfört med andra länder i Europa och världen har Sverige en väldigt hög skilsmässofrekvens(¨Familjen idag¨,Språkporten,2012). Här vill jag inte diskutera djupt varför paren väljer skilsmässor. Paren skiljer sig p.g.a kanske ekonomiska problem, skillnader i personlighet och utomäktenskapliga förbindelser så vidare. Oavsett orsaken till en skilsmässa, om äktenskapet är riktigt lyckligt, skulle man inte vilja upplösa det.

Förr i tiden, till och med förra sekelskiftet, ville par få skilja sig även om deras äktenskap inte var lyckligt. Paren höll hellre ett olyckligt giftermål vid liv för att skilsmässan tyckets skamligt. Vissa religoner förbjöd också skilsmässan. Dessutom hade de flesta kvinnor inga jobb alltså inga inkomster. Kvinnorna kunde inte alls försörja sig själva om de lämnade sina makar. En del av paren fruktade att deras barn skulle utsättas för misshandel av sin styvfar/styvmor därmed höll de kvar ett äktenskap med konflikter. Därtill hade skilda kvinnor svårta att gifta omsig.

Tack och lov för den ekonomisk utvecklingen i världen. Människor framförallt kvinnor får en ekonomiskt självständigare ställning. Allt fler kvinnor vågar säga nej till sina olyckliga äktenskap. Utan makarna, kan kvinnorna också försörja sig själv och till och med sina barn. Självkart har äktenskapslagar spelat stor roll för att skydda kvinnor och barn. Att upplösa ett olyckligt äktenskap kan faktiskt fria båda. Männen och kvinnorna har alltså en andra chans för att välja en andra person som passar dem bättre. Trots att inte barnen kan få leva tillsammans med sina föräldrar under samma tak om föräldrarna skiljer sig, är det ännu bättre för barnen än att de måste dagligen uppleva konflikter mellan föräldrarna. Skilsmässan blir allt vanligare och enklare så att den inte längre fördöms av samhället. Paren behöver inte bevara sina äktenskap bara för att ta hänsyn till andra personers åsikter.

Det är sant att en del av äktenskap kan forsätta räddas även om paren inte skiljer sig förhastat. Men en andel av de sådana fall är jätteliten. För de flesta, ju längre man tvekar desto mer djupt sårar paren varandra. Givetvis är det dåligt för barn om de inte kan uppforstras av både sina mammor och fäder. Men det är bättre för barn för de kan undvika att uppleva sina föräldrars konflikter. Jag menar inte att skilsmässan kan lösa alla problem. Under 1990-talet kunde fängelsedirektören Ann Britt Grunewald konstatera att i hennes fängelse fanns inte en enda man som vuxit upp tillsammans med sin far(Språkporten,2012). Efter skilsmässan är det viktigt för barn att få kontakt med sina fäder eller mammor. Om mammorna eller fäderna gifter om sig, kan barnen förmodligen få kärlek från sina styvfamiljer.
I alla fall, är det viktigt att man måste tänka grundligt innan man bestämmer sig för att gifta sig. Det är också viktigt att söka ett riktigt lyckligt liv genom att skilja sig.