Hellre ingenjör än lärare

Det är ett uppmärksammat faktum att Sverige numera har en skriande brist på lärare. Värre är det att många lärare har redan bytt sina jobb eller tänker byta. Bristenkommer att bli större i framtiden, enligt undersökningar. I dagens läge, om du var gymnasist, ville du välja lärare som ditt yrke i framtiden?

Om jag var gymnasist, om inte jag hade starkt intresse av pedagogik, skulle jag vilja inte välja lärare som mitt yrke i framtiden. Jag skulle hellre vilja bli ingenjör i stället. Varför?

Först och främst, är lärares löner för det mesta lägre än ingenjörers och andra yrkens. ¨Lärarna på gymnasiet och grundskolan har fått stå tillbaka lönemässigt så länge att svenska lärares löner är bland de lägsta i Europa.¨(http://www.lr.se/4.57d117212f7685e57a80002380.html). Enligt SLP(http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____28201.aspx), tjänar en grundskolelärare i snitt månadslön 26 400 kronor och en gymnasielärare 27 500, men  samtidigt tjänar ingenjörer och tekniker 34 800 kronor, matematiker och statistiker 45 000 kronor.

 Kanske ska en del säga att lärare har två tillräckligt långa semestrar. Om när man tar hänsyn till semestrarna, verkar lärares lön inte så låg. Däremot är jag säkert på att de flesta vill hellre ha högre lön utan längre semester, dessutom kan man få tillräckliga semestrar för att ta hand om sitt liv i Sverige.

För det andra, är lärares status i Sverige inte så hög. Enligt undersökningar(Status : vägen till lycka, 2010), kommer civilingenjörers status på nionde plats och ingenjörers på 19:e plats, men gymnasielärares på 44:e plats och grundskollärares på 52:a plats. I verkligheten, förutom siffrorna, kan man se att eleverna inte uppskattar lärarna så mycket. Lärarna får inte kritisera eleverna för allvarligt, annars får lärarna klagomål från elevernas föräldra. Detta visar att lärares arbetsmiljö är dålig.

Sist men inte minst, har Sverige visserligen brist på lärare så att lärarna nästan knappt riskerar att förlora sina jobb, men det är ändå svårt för lärare att få ett nytt jobb om de flyttar till andra platser i synnerhet till andra länder. Lärare måste inte bara lära ut kunskaper, utan också även viktigare kommunicerar med eleverna och vidare deras föräldrar, därför är språket viktigt för lärarna.

Däremot är det lättare för ingenjörer eller civilingenjörer att få jobb. Det finns flera företag eller organisationer i nästan alla länder som har lediga jobb inom naturvetenskap än skolor. Naturvetenskapen är en gemensamma vetenskap alltså begränsas den inte så mycket av språket. Man kan börja arbeta omedelbart om man kan engelska. Det är också ett skäl till varför vi måste utbilda oss i svenska men många ingenjörer från våra länder har redan fått jobb här i Sverige.

Det är tydligen mer lysande om man utbildar sig till ingenjör än lärare i nuläget och framtiden, framförallt om regeringen inte förbättrar lärares lön och status. Det är inte undra på att Hans Thunberg startade programmet för att ge gymnasiet ett tillskott av välutbildade pedagoger i matte, teknik och naturvetenskap.