fredag 4 januari 2013

Invandrarbarns modersmålsundervisning

Jag är en nyanländ mamma. Vi har en 9-årig dotter som hade klarat målen i åk 1 i Kina innan vi flyttade till Sverige år 2011. Som de flesta andra föräldrarna utomlands,  börjar jag och min man oroa oss över dotterns modersmålsundervisning när hennes svenska språk blir bättre och bättre, trots att vår dotter har en viss bas i kinesiska.

Att behärska ett språk är svårt och jobbigt, för att inte tala om kinesiska språket. Många små invandrarbarns modersmål blir sämre efter att ha flyttat till andra länder, framför allt de som inte har klarat målen i grundskolan i sina hemländer. För att förbättra sina barns modersmål eller återminstone förebygga för att bli ännu sämre, dyker kampen mellan föräldrarna och barnen upp.

En del av föräldrarna kräver att deras barn ska prata bara sitt modersmål hemma, även få extra kurser i modersmål på helgen. Vissa föräldrar skickar sina barn till sina hemländer på semestern för att ge barnen en lämplig språklig omgivning. Sådana barn kan behärska sina modersmål ganska bra, åtminstone kan de kommunicera med sina släktingar och jämnåriga i hemländer, som till exempel syskonen i texten ¨Tillfället gör syskonspråket ¨(Språkporten, 2012, s60-62). De tre syskonen kan tala tre språk flytande bland andra persiskia, polska och svenska. De brukar samtidigt växla mellan språken i olika situationer. Jag anser att syskonets föräldrar har gjort rätt. Deras modersmålsundervisning som syskonet fick blev inte ett hinder för deras svenska språkutveckling, utan deras extra förmåga.

En del av föräldrarna ger upp sina barns modersmålsundervisning när de möter starkt motstånd från sina barn. Det finns trots allt bara en del barn som gärna vilja spendera tid och kraft att lära sig sitt modersmål eller sina förälrars modersmål. Det gäller främst de flesta barn som föddes i landet där de bor. Eftersom är det automatiskt för dom att behärska språket som talas i landet där de bor. Några föräldrar tycker att det är viktigare för barnen och dom själva att behärska språket som talas i landet där de bor. Därefter krävs deras barn inte modersmålsundervisning som barnen i texten ¨Att bli en annan¨(Språkporten, 2012, s58-59). Barnens far kommer från Grekland, och han har aldrig lärt ut grekiska till sina barn. När hans barn blir stora, de har ett intresse att lära sig grekiska. Men det är lite sent för barnen, och fadern ångrar sig lite också.
En viss typ av föräldrar genomför det motsatta som jag gör, det vill säga att de kräver kanske av sina barn att prata exempelvis svenska även hemma. Jag har ingen rätt att bedöma om de har rätt eller fel, eftersom varje familj har sitt mål och sina åsikter. Men för min del anser jag att språket inte bara är ett redskap för kommunikation, utan även en förbindelse mellan olika kulturer, olika känslor, olika människor. Det är varför vi hoppas att vår dotter kan forsätta att lära sig kinesiska. Vi kan inte helt och hållet förstå varandra, om inte vårt barn behärskar kinesiska, vårt gemensamma språk. Förresten, tror jag att modersmålet kan främja en att förstå och behärska de andra språken.  
Vi har visserligen vidtagit alla åtgärder som behövs för att förstärka eller förbättra vår dotters modersmål, t.ex. genom att köpa många barnböcker på kinesiska, följa med henne till kursen i kinesiska på söndagsförmiddagarna, uppmuntra henne att skriva dagbok, men det har en liten effekt, i synnerhet på skrivandet. Däremot ska vi absolut inte ge upp hennes modersmålsundervisning. Våra åsikter är: För det första, är Kina hennes rötter. Om hon inte kan kinesiska, förlorar hon förmodligen sina rötter. För det andra, har Kina en lång och fascinerande historia och kultur. Hon kan njuta av detta om hon behärskar kinesiska. För det tredje, är Kina ¨på väg att bli världens mäktigaste ekonomi¨(Klas Eklund, Kina den nygamla supermakten, SNS förlag, 2011, bakre omslag). Om hon behärskar sitt modersmål, ska hon ha fler möjligheter i framtiden.

Sammanfattningsvis, anser jag att det är viktigt för att genomföra invandrarbarns modersmålsundervisning, för både föräldrarnas och barnens skull.

 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar